Vad är den bra för egentligen denna eviga oro?? Eftersom den finns där så ofta så måste den ju vara bra till något?! Förberedelse kanske? Jag oroar mig dagligen ett flertal gånger om hur allt kommer att bli. Kommer jag att bli en bra mamma? Kommer förlossningen gå bra? Hur kommer mitt liv se ut med ett litet barn? Är barnet friskt? Det är tusentals olika saker som snurrar i mitt huvud. Jag har aldrig ens knappt hållit i en bebis kommer jag klara av att dagligen sköta ett? Ja gott folk ni kanske förstår om jag är glömsk, flummig, irriterad, trött, ledsen just nu, VEM SKULLE INTE VARA DET? Ha förståelse att jag inte hör av mig lika ofta, men sanningen att säga så hör ni inte heller av er ( ni som inte hör av er kan ju ta åt er)...tänk om det är nu jag verkligen behöver er???? Jag är fortfarande jag.

Over and out
Louise